Apotek i andra länder - Versionshistorik

Apotekuser den 2 juni 2021 kl. 08.33

2021-06-02T08:33:49Z

Apotekuser den 2 juni 2021 kl. 08.33

2021-06-02T08:33:16Z

Apotekuser den 2 juni 2021 kl. 08.32

2021-06-02T08:32:35Z

Apotekuser den 2 juni 2021 kl. 08.32

2021-06-02T08:32:17Z

Apotekuser den 2 juni 2021 kl. 08.31

2021-06-02T08:31:58Z

Apotekuser den 1 juni 2021 kl. 08.58

2021-06-01T08:58:11Z

Apotekuser den 1 juni 2021 kl. 08.57

2021-06-01T08:57:53Z

Apotekuser den 1 juni 2021 kl. 08.57

2021-06-01T08:57:20Z

Apotekuser den 1 juni 2021 kl. 08.56

2021-06-01T08:56:49Z

Apotekuser den 1 juni 2021 kl. 08.56

2021-06-01T08:56:07Z

← Äldre version		Versionen från 2 juni 2021 kl. 08.33
Rad 3:		Rad 3:


−	En annan skillnad mellan olika länder är ~~kompetensen~~ [[Apotekens personal\|apotekspersonalen]]. I Sverige är apotekspersonalen högutbildade, över hälften av personalen är högskoleutbildade farmaceuter och en femtedel är yrkeshögskoleutbildade apotekstekniker.	+	En annan skillnad mellan olika länder är kompetensensen hos [[Apotekens personal\|apotekspersonalen]]. I Sverige är apotekspersonalen högutbildade, över hälften av personalen är högskoleutbildade farmaceuter och en femtedel är yrkeshögskoleutbildade apotekstekniker.

← Äldre version		Versionen från 2 juni 2021 kl. 08.33
Rad 3:		Rad 3:


−	En annan skillnad mellan olika länder är kompetensen på Apotekens personal\|apotekspersonalen. I Sverige är apotekspersonalen högutbildade, över hälften av personalen är högskoleutbildade farmaceuter och en femtedel är yrkeshögskoleutbildade apotekstekniker.	+	En annan skillnad mellan olika länder är kompetensen [[Apotekens personal\|apotekspersonalen]]. I Sverige är apotekspersonalen högutbildade, över hälften av personalen är högskoleutbildade farmaceuter och en femtedel är yrkeshögskoleutbildade apotekstekniker.

← Äldre version		Versionen från 2 juni 2021 kl. 08.32
Rad 3:		Rad 3:


−	En annan skillnad mellan olika länder är kompetensen på Apotekens personal\|apotekspersonalen]. I Sverige är apotekspersonalen högutbildade, över hälften av personalen är högskoleutbildade farmaceuter och en femtedel är yrkeshögskoleutbildade apotekstekniker.	+	En annan skillnad mellan olika länder är kompetensen på Apotekens personal\|apotekspersonalen. I Sverige är apotekspersonalen högutbildade, över hälften av personalen är högskoleutbildade farmaceuter och en femtedel är yrkeshögskoleutbildade apotekstekniker.

← Äldre version		Versionen från 2 juni 2021 kl. 08.32
Rad 3:		Rad 3:


−	En annan skillnad mellan olika länder är kompetensen på Apotekens personal\|apotekspersonalen]]. I Sverige är apotekspersonalen högutbildade, över hälften av personalen är högskoleutbildade farmaceuter och en femtedel är yrkeshögskoleutbildade apotekstekniker.	+	En annan skillnad mellan olika länder är kompetensen på Apotekens personal\|apotekspersonalen]. I Sverige är apotekspersonalen högutbildade, över hälften av personalen är högskoleutbildade farmaceuter och en femtedel är yrkeshögskoleutbildade apotekstekniker.

← Äldre version		Versionen från 2 juni 2021 kl. 08.31
Rad 1:		Rad 1:
−	Hur apotekssystem fungerar varierar stort mellan olika länder, även mellan de olika nordiska länderna. I Sverige får vem som helst söka [[Tillstånd\|apotekstillstånd]] hos Läkemedelsverket och driva apotek. Kraven för att få ett tillstånd är höga och flera olika myndigheter inspekterar och följer upp att apoteken utför sitt uppdrag korrekt. [[Lagar och regler\|Här kan du läsa om lagar och regler som gäller för apotek]].	+	Hur apotekssystem fungerar varierar stort mellan olika länder, även mellan de olika nordiska länderna. I Sverige får vem som helst söka [[Tillstånd\|apotekstillstånd]] hos Läkemedelsverket och driva apotek. Kraven för att få ett tillstånd är höga och flera olika myndigheter inspekterar och följer upp att apoteken utför sitt uppdrag korrekt. [[Lagar och regler\|Här kan du läsa om lagar och regler som gäller för apotek]]. Flera andra länder har i stället krav på att till exempel enbart apotekare får ansöka om tillstånd att driva apotek. Det gäller till exempel både Finland och Danmark liksom flera andra europeiska länder. Ett [[Apotekens historia i Sverige\|system]] som vi i Sverige lämnade 1971.
−
−
−	Flera andra länder har i stället krav på att till exempel enbart apotekare får ansöka om tillstånd att driva apotek. Det gäller till exempel både Finland och Danmark liksom flera andra europeiska länder. Ett [[Apotekens historia i Sverige\|system]] som vi i Sverige lämnade 1971.
	[[File:karta ägaapotek.png\|700px\|center\|Källa:PGEU]]		[[File:karta ägaapotek.png\|700px\|center\|Källa:PGEU]]

← Äldre version		Versionen från 1 juni 2021 kl. 08.58
Rad 13:		Rad 13:

	Hur läkemedel distribueras till apoteken varierar även det. Sverige och Finland har enkanalsdistrubution, vilket innebär att ett specifikt läkemedel enbart får distribueras av ett företag. Andra länder som har flerkanalsdistribution vilket innebär att flera olika [[Distributörer\|distributörer]] kan leverera samma läkemedel till apotek. Kravet att alla apotek måste säljas på samtliga apotek finns inte heller i alla länder. Det innebär att i vissa europeiska länder måste antingen kunden ringa runt till flera olika apotek för att få rätt läkemedel eller så måste apotekspersonalen ringa runt en rad olika distributörer för att kunna ta hem rätt läkemedel.		Hur läkemedel distribueras till apoteken varierar även det. Sverige och Finland har enkanalsdistrubution, vilket innebär att ett specifikt läkemedel enbart får distribueras av ett företag. Andra länder som har flerkanalsdistribution vilket innebär att flera olika [[Distributörer\|distributörer]] kan leverera samma läkemedel till apotek. Kravet att alla apotek måste säljas på samtliga apotek finns inte heller i alla länder. Det innebär att i vissa europeiska länder måste antingen kunden ringa runt till flera olika apotek för att få rätt läkemedel eller så måste apotekspersonalen ringa runt en rad olika distributörer för att kunna ta hem rätt läkemedel.
		+

	Det finns även skillnad i hur mycket läkemedel som går via öppenvårdsapotek. I Sverige går en stor andel av läkemedel via apotekskanalen medan en mindre andel av läkemedel går via till exempel sjukhus. Andra länder har en större andel läkemedel som enbart förses via sjukhus eller direkt från förskrivare på annat vis.		Det finns även skillnad i hur mycket läkemedel som går via öppenvårdsapotek. I Sverige går en stor andel av läkemedel via apotekskanalen medan en mindre andel av läkemedel går via till exempel sjukhus. Andra länder har en större andel läkemedel som enbart förses via sjukhus eller direkt från förskrivare på annat vis.

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 Hur apotekssystem fungerar varierar stort mellan olika länder, även mellan de olika nordiska länderna. I Sverige får vem som helst söka [[Tillstånd|apotekstillstånd]] hos Läkemedelsverket och driva apotek. Kraven för att få ett tillstånd är höga och flera olika myndigheter inspekterar och följer upp att apoteken utför sitt uppdrag korrekt. [[Lagar och regler|Här kan du läsa om lagar och regler som gäller för apotek]].
 Flera andra länder har i stället krav på att till exempel enbart apotekare får ansöka om tillstånd att driva apotek. Det gäller till exempel både Finland och Danmark liksom flera andra europeiska länder. Ett [[Apotekens historia i Sverige|system]] som vi i Sverige lämnade 1971.
 [[File:karta ägaapotek.png|700px|center|Källa:PGEU]]
 En annan skillnad mellan olika länder är kompetensen på Apotekens personal|apotekspersonalen]]. I Sverige är apotekspersonalen högutbildade, över hälften av personalen är högskoleutbildade farmaceuter och en femtedel  är yrkeshögskoleutbildade apotekstekniker.
 Antalet apotek per invånare varierar också stort mellan olika länder. I Sverige har vi fått över 50 procent fler nya apotek under senaste decenniet, torts detta har vi väldigt få apotek i en europeisk jämförelse.
 [[File:europalista.png|700px|center|]]
 Hur läkemedel distribueras till apoteken varierar även det. Sverige och Finland har enkanalsdistrubution, vilket innebär att ett specifikt läkemedel enbart får distribueras av ett företag. Andra länder som har flerkanalsdistribution vilket innebär att flera olika [[Distributörer|distributörer]] kan leverera samma läkemedel till apotek. Kravet att alla apotek måste säljas på samtliga apotek finns inte heller i alla länder. Det innebär att i vissa europeiska länder måste antingen kunden ringa runt till flera olika apotek för att få rätt läkemedel eller så måste apotekspersonalen ringa runt en rad olika distributörer för att kunna ta hem rätt läkemedel.

@@ Rad 8: / Rad 8: @@
-En annan skillnad mellan olika länder är kompetensen på Apotekens personal|apotekspersonalen]]. I Sverige är apotekspersonalen högutbildade, över hälften av personalen är högskoleutbildade farmaceuter och nästan en fjärdedel är yrkeshögskoleutbildade apotekstekniker.
+En annan skillnad mellan olika länder är kompetensen på Apotekens personal|apotekspersonalen]]. I Sverige är apotekspersonalen högutbildade, över hälften av personalen är högskoleutbildade farmaceuter och en femtedel  är yrkeshögskoleutbildade apotekstekniker.
@@ Rad 22: / Rad 22: @@
-E-handeln är en viktig försäljningskanal i Sverige, särskilt under pandemiåret då var fjärde apoteksvara såldes via e-handel. Det är inte tillåtet i en majoritet av de andra europeiska länderna.
+E-handeln är en viktig försäljningskanal i Sverige, särskilt under pandemiåret då var fjärde apoteksvara såldes via e-handel. I de flesta andra europeiska länder är det däremot förbjudet att sälja receptbelagda läkemedel via e-handel.
 [[File:karta rxehandel.png|700px|PGEU|center|]]