Apoteksfinansiering - Versionshistorik

Apotekuser den 4 maj 2022 kl. 10.40

2022-05-04T10:40:14Z

Apotekuser den 4 maj 2022 kl. 10.22

2022-05-04T10:22:32Z

Apotekuser den 4 maj 2022 kl. 10.19

2022-05-04T10:19:14Z

Apotekuser den 4 maj 2022 kl. 10.17

2022-05-04T10:17:07Z

Apotekuser den 22 juni 2021 kl. 13.17

2021-06-22T13:17:03Z

Apotekuser den 22 juni 2021 kl. 09.36

2021-06-22T09:36:28Z

Apotekuser den 28 maj 2021 kl. 11.30

2021-05-28T11:30:44Z

Apotekuser den 27 maj 2021 kl. 13.44

2021-05-27T13:44:57Z

Apotekuser den 27 maj 2021 kl. 13.40

2021-05-27T13:40:32Z

Apotekuser den 30 april 2021 kl. 09.15

2021-04-30T09:15:58Z

← Äldre version		Versionen från 4 maj 2022 kl. 10.40
Rad 2:		Rad 2:


−	Apotekens affärsmodell är huvudsakligen en marginalmodell. Med det menas att apotekens kostnader som uppstår i verksamheten ska finansieras med skillnaden mellan inköpspriset och försäljningspriset. Kostnader som apoteken har är bland annat personal- och lokalkostnader. Apoteken har ett antal uppdrag som de ska sköta utifrån apotekstillståndet där grunduppdraget (tillhandahålla läkemedel, ge råd om läkemedel samt utföra och upplysa om det generiska utbytet) är det största. Ytterligare uppdrag som finns på apoteken är t.ex. att utfärda Schengenintyg och ta emot överblivna läkemedel. Dessa uppdrag kostar pengar och detta behöver samhället ersätta apoteken för. Apoteken får inga bidrag från staten eller regionerna - med undantag för ett [[~~glesbyggdsbidrag~~]] - utan kostnaden för samhällsuppdragen ska täckas av marginalen på de sålda varorna.	+	Apotekens affärsmodell är huvudsakligen en marginalmodell. Med det menas att apotekens kostnader som uppstår i verksamheten ska finansieras med skillnaden mellan inköpspriset och försäljningspriset. Kostnader som apoteken har är bland annat personal- och lokalkostnader. Apoteken har ett antal uppdrag som de ska sköta utifrån apotekstillståndet där grunduppdraget (tillhandahålla läkemedel, ge råd om läkemedel samt utföra och upplysa om det generiska utbytet) är det största. Ytterligare uppdrag som finns på apoteken är t.ex. att utfärda Schengenintyg och ta emot överblivna läkemedel. Dessa uppdrag kostar pengar och detta behöver samhället ersätta apoteken för. Apoteken får inga bidrag från staten eller regionerna - med undantag för ett [[glesbygdsbidrag]] - utan kostnaden för samhällsuppdragen ska täckas av marginalen på de sålda varorna.

← Äldre version		Versionen från 4 maj 2022 kl. 10.22
Rad 1:		Rad 1:
	[[File:På apotek.jpg\|400px\|thumb\|right\|]]'''Apotekens ekonomiska förutsättningar'''		[[File:På apotek.jpg\|400px\|thumb\|right\|]]'''Apotekens ekonomiska förutsättningar'''
		+
		+
		+	Apotekens affärsmodell är huvudsakligen en marginalmodell. Med det menas att apotekens kostnader som uppstår i verksamheten ska finansieras med skillnaden mellan inköpspriset och försäljningspriset. Kostnader som apoteken har är bland annat personal- och lokalkostnader. Apoteken har ett antal uppdrag som de ska sköta utifrån apotekstillståndet där grunduppdraget (tillhandahålla läkemedel, ge råd om läkemedel samt utföra och upplysa om det generiska utbytet) är det största. Ytterligare uppdrag som finns på apoteken är t.ex. att utfärda Schengenintyg och ta emot överblivna läkemedel. Dessa uppdrag kostar pengar och detta behöver samhället ersätta apoteken för. Apoteken får inga bidrag från staten eller regionerna - med undantag för ett [[glesbyggdsbidrag]] - utan kostnaden för samhällsuppdragen ska täckas av marginalen på de sålda varorna.
		+
		+
		+	'''Kunder och regioner betalar apoteken'''
		+
		+	Det är både kunderna och regionerna som betalar apoteken. För receptbelagda läkemedel inom förmånen finns ett högkostnadsskydd - [[Läkemedelsförmånen]] - som skyddar kunden från för höga kostnader. Upp till en viss nivå betalar kunden hela kostnaden själv till apoteket. Därefter kommer en del av kostnaden istället betalas av regionerna. Kunden betalar sin del av kostnaden direkt till apoteket medan regionen betalar sin del via faktura i efterhand. Fakturan förmedlas via E-Hälsomyndighetens [[betalningsförmedling]] till den region där kunden bor. För egenvårdsläkemedel, receptläkemedel som inte ingår i förmånen och andra produkter som kunden köper på apoteket så betalar kunden direkt till apoteket. Förutom [[Läkemedelsförmånen]] finns det några andra tillfällen när samhället hjälper till med finansieringen av läkemedel: [[Smittskyddsläkemedel]] och [[Läkemedel till asylsökande]].
		+
		+
		+	'''Samhället reglerar apotekens ersättning'''
		+
		+	Samhället vill ha kontroll över vilken ersättning som de lämnar till apoteken för det uppdrag som apoteken ska utföra. Därför bedömer Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, TLV, kontinuerligt apotekens samlade lönsamhet. TLV tar i sin översyn hänsyn till den övergripande lönsamheten och därför inkluderas även försäljning av samtliga produkter i analysen. TLV har dock endast möjlighet att reglera apotekens intjäningsmöjligheter genom att bestämma storleken på marginalen för läkemedel inom förmånen samt regelverket för glesbyggdsstödet.

	Såväl apotekens inköpspriser (AIP) som försäljningspriser (AUP) är reglerade och apotekens handelsmarginal utgörs av skillnaden mellan AIP och AUP för läkemedel inom förmånen. Apoteken har dock rätt att förhandla om inköpspriser och sälja parallellimporterade läkemedel utan generisk konkurrens och kan därmed få en marginalförstärkning för dessa produkter, som dock inte får prissättas högre än fastställt AUP. Det är TLV som fastställer [https://www.tlv.se/apotek/apotekens-marginaler.html den statligt reglerade handelsmarginalen] som ersätter apoteken för uppdragen att tillhandahålla receptbelagda läkemedel, utöva kontroll, ge rådgivning och genomföra det generiska utbytet. Apoteken får ersättningen av regionerna månadsvis via e-Hälsomyndigheten.		Såväl apotekens inköpspriser (AIP) som försäljningspriser (AUP) är reglerade och apotekens handelsmarginal utgörs av skillnaden mellan AIP och AUP för läkemedel inom förmånen. Apoteken har dock rätt att förhandla om inköpspriser och sälja parallellimporterade läkemedel utan generisk konkurrens och kan därmed få en marginalförstärkning för dessa produkter, som dock inte får prissättas högre än fastställt AUP. Det är TLV som fastställer [https://www.tlv.se/apotek/apotekens-marginaler.html den statligt reglerade handelsmarginalen] som ersätter apoteken för uppdragen att tillhandahålla receptbelagda läkemedel, utöva kontroll, ge rådgivning och genomföra det generiska utbytet. Apoteken får ersättningen av regionerna månadsvis via e-Hälsomyndigheten.

← Äldre version		Versionen från 4 maj 2022 kl. 10.19
Rad 9:		Rad 9:
	sortimentet och försäljningen av andra produkter än receptbelagda läkemedel. Det är dock en utmaning då konkurrensen är hård och den växande e-handeln pressar priserna för såväl receptfria läkemedel som andra varor. För receptfria läkemedel har de genomsnittliga priserna sjunkit de senaste åren.		sortimentet och försäljningen av andra produkter än receptbelagda läkemedel. Det är dock en utmaning då konkurrensen är hård och den växande e-handeln pressar priserna för såväl receptfria läkemedel som andra varor. För receptfria läkemedel har de genomsnittliga priserna sjunkit de senaste åren.

−	a	+

	[[Läkemedel_och_apotek_i_Sverige\|Tillbaka till Startsidan]]		[[Läkemedel_och_apotek_i_Sverige\|Tillbaka till Startsidan]]

← Äldre version		Versionen från 4 maj 2022 kl. 10.17
Rad 9:		Rad 9:
	sortimentet och försäljningen av andra produkter än receptbelagda läkemedel. Det är dock en utmaning då konkurrensen är hård och den växande e-handeln pressar priserna för såväl receptfria läkemedel som andra varor. För receptfria läkemedel har de genomsnittliga priserna sjunkit de senaste åren.		sortimentet och försäljningen av andra produkter än receptbelagda läkemedel. Det är dock en utmaning då konkurrensen är hård och den växande e-handeln pressar priserna för såväl receptfria läkemedel som andra varor. För receptfria läkemedel har de genomsnittliga priserna sjunkit de senaste åren.

−		+	a

	[[Läkemedel_och_apotek_i_Sverige\|Tillbaka till Startsidan]]		[[Läkemedel_och_apotek_i_Sverige\|Tillbaka till Startsidan]]

← Äldre version		Versionen från 22 juni 2021 kl. 13.17
Rad 11:		Rad 11:


−	[[~~Läkemedel_och_Apotek_i_Sverige~~\|Tillbaka till Startsidan]]	+	[[Läkemedel_och_apotek_i_Sverige\|Tillbaka till Startsidan]]

← Äldre version		Versionen från 22 juni 2021 kl. 09.36
Rad 11:		Rad 11:


−	[[~~Läkemedel_i_Sverige~~\|Tillbaka till Startsidan]]	+	[[Läkemedel_och_Apotek_i_Sverige\|Tillbaka till Startsidan]]

@@ Rad 8: / Rad 8: @@
 bara beaktas utan är en förutsättning för att apoteken ska nå en tillfredställande lönsamhet. Detta innebär att apoteken utvecklar
 sortimentet och försäljningen av andra produkter än receptbelagda läkemedel. Det är dock en utmaning då konkurrensen är hård och den växande e-handeln pressar priserna för såväl receptfria läkemedel som andra varor. För receptfria läkemedel har de genomsnittliga priserna sjunkit de senaste åren.
 [[Läkemedel_i_Sverige|Tillbaka till Startsidan]]

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 Såväl apotekens inköpspriser (AIP) som försäljningspriser (AUP) är reglerade och apotekens handelsmarginal utgörs av skillnaden mellan AIP och AUP för läkemedel inom förmånen. Apoteken har dock rätt att förhandla om inköpspriser och sälja parallellimporterade läkemedel utan generisk konkurrens och kan därmed få en marginalförstärkning för dessa produkter, som dock inte får prissättas högre än fastställt AUP. Det är TLV som fastställer [https://www.tlv.se/apotek/apotekens-marginaler.html den statligt reglerade handelsmarginalen] som ersätter apoteken för uppdragen att tillhandahålla receptbelagda läkemedel, utöva kontroll, ge rådgivning och genomföra det generiska utbytet. Apoteken får ersättningen av regionerna månadsvis via e-Hälsomyndigheten.
-För övriga delar av apotekens sortiment, dvs. [[läkemedel utom förmån]], [[receptfria läkemedel]] och övriga apoteksvaror, är prissättningen fri och därmed är också apoteken fria att bestämma sin marginal. Som på andra normala konkurrensmarknader anpassar apoteken på dessa segment sortimentet, förhandlar inköpspriser och gör ett påslag med hänsyn till kunder och konkurrenssituation.
+För övriga delar av apotekens sortiment, dvs. [[Läkemedelspriser|läkemedel utom förmån]], [[receptfria läkemedel]] och övriga apoteksvaror, är prissättningen fri och därmed är också apoteken fria att bestämma sin marginal. Som på andra normala konkurrensmarknader anpassar apoteken på dessa segment sortimentet, förhandlar inköpspriser och gör ett påslag med hänsyn till kunder och konkurrenssituation.
 TLV tar hänsyn till den övergripande försäljningsutvecklingen och lönsamheten. Det vill säga försäljningen av andra varor och receptfria läkemedel inte

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[File:På apotek.jpg|400px|thumb|right|]]'''Apotekens ekonomiska förutsättningar'''
-Såväl apotekens inköpspriser (AIP) som försäljningspriser (AUP) är reglerade och apotekens handelsmarginal utgörs av skillnaden mellan AIP och AUP för läkemedel inom förmånen. Apoteken har dock rätt att förhandla om inköpspriser och sälja parallellimporterade läkemedel utan generisk konkurrens och kan därmed få en marginalförstärkning för dessa produkter, som dock inte för prissättas högre än fastställt AUP. Det är TLV som fastställer [https://www.tlv.se/apotek/apotekens-marginaler.html den statligt reglerade handelsmarginalen] som ersätter apoteken för uppdragen att tillhandahålla receptbelagda läkemedel, utöva kontroll, ge rådgivning och genomföra det generiska utbytet. Apoteken får ersättningen av regionerna månadsvis via e-Hälsomyndigheten.
+Såväl apotekens inköpspriser (AIP) som försäljningspriser (AUP) är reglerade och apotekens handelsmarginal utgörs av skillnaden mellan AIP och AUP för läkemedel inom förmånen. Apoteken har dock rätt att förhandla om inköpspriser och sälja parallellimporterade läkemedel utan generisk konkurrens och kan därmed få en marginalförstärkning för dessa produkter, som dock inte får prissättas högre än fastställt AUP. Det är TLV som fastställer [https://www.tlv.se/apotek/apotekens-marginaler.html den statligt reglerade handelsmarginalen] som ersätter apoteken för uppdragen att tillhandahålla receptbelagda läkemedel, utöva kontroll, ge rådgivning och genomföra det generiska utbytet. Apoteken får ersättningen av regionerna månadsvis via e-Hälsomyndigheten.
 För övriga delar av apotekens sortiment, dvs. [[läkemedel utom förmån]], [[receptfria läkemedel]] och övriga apoteksvaror, är prissättningen fri och därmed är också apoteken fria att bestämma sin marginal. Som på andra normala konkurrensmarknader anpassar apoteken på dessa segment sortimentet, förhandlar inköpspriser och gör ett påslag med hänsyn till kunder och konkurrenssituation.

← Äldre version		Versionen från 30 april 2021 kl. 09.15
Rad 1:		Rad 1:
−	[[File:På apotek.~~png~~\|400px\|thumb\|right\|]]'''Apotekens ekonomiska förutsättningar'''	+	[[File:På apotek.jpg\|400px\|thumb\|right\|]]'''Apotekens ekonomiska förutsättningar'''

	Såväl apotekens inköpspriser (AIP) som försäljningspriser (AUP) är reglerade och apotekens handelsmarginal utgörs av skillnaden mellan AIP och AUP för läkemedel inom förmånen. Apoteken har dock rätt att förhandla om inköpspriser och sälja parallellimporterade läkemedel utan generisk konkurrens och kan därmed få en marginalförstärkning för dessa produkter, som dock inte för prissättas högre än fastställt AUP. Det är TLV som fastställer [https://www.tlv.se/apotek/apotekens-marginaler.html den statligt reglerade handelsmarginalen] som ersätter apoteken för uppdragen att tillhandahålla receptbelagda läkemedel, utöva kontroll, ge rådgivning och genomföra det generiska utbytet. Apoteken får ersättningen av regionerna månadsvis via e-Hälsomyndigheten.		Såväl apotekens inköpspriser (AIP) som försäljningspriser (AUP) är reglerade och apotekens handelsmarginal utgörs av skillnaden mellan AIP och AUP för läkemedel inom förmånen. Apoteken har dock rätt att förhandla om inköpspriser och sälja parallellimporterade läkemedel utan generisk konkurrens och kan därmed få en marginalförstärkning för dessa produkter, som dock inte för prissättas högre än fastställt AUP. Det är TLV som fastställer [https://www.tlv.se/apotek/apotekens-marginaler.html den statligt reglerade handelsmarginalen] som ersätter apoteken för uppdragen att tillhandahålla receptbelagda läkemedel, utöva kontroll, ge rådgivning och genomföra det generiska utbytet. Apoteken får ersättningen av regionerna månadsvis via e-Hälsomyndigheten.