Apotekens systemstöd
Arbetet på ett apotek innebär att farmaceuterna måste hantera stora mängder information. En hel del av denna information är sådan som rör läkemedel, recept och kunduppgifter som behövs för expedition. Det mesta av den här informationen finns sparad elektroniskt hos E-hälsomyndigheten. Apoteken behöver därför ha ständig uppkoppling till de tjänster som myndigheten har.
E-recept
Nästan alla recept (över 99 %) i Sverige idag är e-recept. Ett e-recept skickas in av läkaren direkt från journalsystemet till E-hälsomyndigheten. Där sparas receptet i en databas. Alla apotek i Sverige kan sedan komma åt receptet för att expediera det. När apoteket expedierar receptet så hämtar de ner information till sina system och utför själva expeditionen. Sedan uppdateras informationen i databasen. Om ett recept från början hade fyra uttag så återstår tre uttag vilket apoteket kommer se nästa gång de går in och hämtar upp information om receptet. Apoteket kan också se när det expedierades förra gången vilket behövs för att se om det är möjligt att expediera receptet igen. Apotek kan också makulera recept som inte används längre och uppdatera viss information som t.ex. när doseringstexten är otydligt skriven. Efter att receptet är slutexpedierat eller har gått ut finns det kvar en kortare tid i databasen. Apoteken kan också skriva ut en lista över vilka e-recept som finns i databasen och lämna ut till kunden – Mina sparade recept på apotek.
Högkostnadsdatabasen – HKDB
Tack vare högkostnadsskyddet så skyddas apotekskunderna från att läkemedelskostnaderna blir alltför höga. För att apoteken ska kunna beräkna hur mycket varje kund ska betala vid varje tillfälle så finns Högkostnadsdatabasen. Där sparas uppgifter om hur mycket varje person har betalat för sina läkemedel vid varje expedition.
Läkemedelsförteckningen
Information om vilka läkemedel en person har hämtat ut på ett apotek fanns tidigare i det som kallades Läkemedelsförteckningen. Denna databas kan apotekspersonalen gå in i i de fall de behöver få mer information om vilka läkemedel en kund använder. Men de måste få kundens samtycke att gå in och se dessa uppgifter. Läkemedelsförteckningen har ersatts av Nationella Läkemedelslistan (se nedan) men under en övergångsperiod finns den kvar.
Nationella Läkemedelslistan - NLL
Den nationella läkemedelslistan är en ny databas eller nytt register som ersatte de tidigare databaserna för e-recept och läkemedelsförteckningen. Den nya databasen kommer för apotekens del fungera ungefär på samma sätt som tidigare när det gäller att expediera e-recept (som beskrivs ovan) men det blir också enklare för farmaceuterna att se det som redan är expedierat och som idag finns i Läkemedelsförteckningen. Den stora förändringen är att det blir möjligt även för vården att se alla recept som skrivits ut. På så sätt har apoteken och vården samma information om recepten. NLL är ett stort projekt som kommer ta tid innan det är helt genomfört. Vården har till 1 maj 2023 på sig att ansluta sina system så att de kan ta del av informationen.
Fullmaktsregister
Apoteken kontrollerar alltid legitimation för den som kommer in och ska hämta läkemedel. Det beror på att information om vilka läkemedel någon använder är känsliga uppgifter som inte kan lämnas ut till någon annan. Undantagen är till vårdnadshavare och till personer som har fått en fullmakt att hantera en persons läkemedel. För att underlätta så är det möjligt för apoteken att spara fullmakter elektroniskt. Kunder kan själva via E-Hälsomyndigheten – länk till eHM:s sida för fullmakter lämna in en fullmakt digitalt. Sedan kan fullmakten användas på samtliga apotek genom att apoteken kan se detta via sina system. Apoteken ser också vem som är vårdnadshavare till ett barn.
Elektroniskt Expertstöd
Apoteken har också ett beslutsstöd som kan hjälpa till att analysera alla e-recept. Det är E-Hälsomyndigheten som tillhandahåller stöden som kallas för EES – länk till eHM. Systemet analyserar alla recepten inklusive de som är slutexpedierade men där kunden har läkemedel kvar hemma och tar hänsyn till ålder och kön. EES kan t.ex. upptäcka om två eller flera läkemedel interagerar (krockar) med varandra, om dosen är för hög, om läkemedlet är olämpligt för äldre eller om det finns flera recept på läkemedel med samma verkan. Apoteken genomför varje år en fokusvecka för att EES ska utvecklas som system och för att lära oss mer om hur EES används på bästa sätt. Resultaten från veckan publicerar vi i en rapport – länk till senaste rapporten.
Övriga system och verktyg
Apoteken använder flera andra system informationskällor och verktyg. Apoteken har egna databaser med information om läkemedel och egenvård men de använder också den produktinformation som finns i [FASS.se]. FASS är också en viktig informationskälla för när apotekspersonalen ska kontrollera om ett läkemedel finns i lager på ett annat apotek. För att hantera licensläkemedel finns ett särskilt system som kallas KLAS hos läkemedelsverket.
