Skillnad mellan versioner av "Läkemedelspriser"
(Created page with "Här kommer text om prissättning på olika typer av läkemedel. Inledning om hur prissättning går till. Enskilde/samhället oasv '''Receptbelagda läkemedel inom förmåne...") |
|||
| (27 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | + | [[File:Apotekshylla.jpg|500px|thumb|right|Apotekshylla]] Det absoluta flertalet receptbelagda läkemedel subventioneras av det offentliga genom den s.k. [[läkemedelsförmånen]] men bekostas även av den enskilde genom egenavgifter. Totalt uppgår egenfinansieringen till cirka 20 procent medan det offentliga svarar för cirka 80 procent. Det finns ett [[Högkostnadsskyddet|högkostnadsskydd]] som innebär att kostnaden för den enskilde begränsas. Eftersom det är fråga om s.k. tredjepartsfinansiering, dvs. finansiering av en annan part än förskrivande läkare och patient, är prissättningen reglerad för att begränsa kostnadsutvecklingen. Vissa receptbelagda läkemedel omfattas dock inte av läkemedelsförmånen och för dessa är prissättningen fri liksom för receptfria läkemedel som i sin helhet betalas av kunden. | |
| + | |||
'''Receptbelagda läkemedel inom förmånen''' | '''Receptbelagda läkemedel inom förmånen''' | ||
| + | |||
| + | För patentskyddade [[Läkemedelsförmånen|läkemedel inom förmånen]] tillämpar Sverige s.k. värdebaserad prissättning som följer av hälso- och sjukvårdens etiska plattform. Denna innehåller tre huvudprinciper; människovärde, behov av solidaritet och kostnadseffektivitet. Det är myndigheten TLV som efter ansökan från läkemedelsföretaget beslutar om läkemedlet ska ingå i läkemedelsförmånerna och till vilket pris. TLV accepterar ansökan om det begärda priset ligger under det maximala pris som samhället kan acceptera utifrån nämnda principer och effekt eller tillkommande nytta i förhållande till andra läkemedel. Subventionen kan vara generell eller begränsad till vissa terapier eller sjukdomstillstånd. För läkemedel utan patentskydd och där generisk konkurrens finns lämnar tillverkare prisbud om att bli månadens vara inom fastställda utbytesgrupper. Företaget med lägst pris vinner upphandlingen. Apoteken är skyldiga att byta till och expediera månadens vara om inte förskrivare, farmaceut eller den enskilde motsatt sig utbyte. I sistnämnda fall får patienten då betala mellanskillnaden mellan den valda produkten och månadens vara. | ||
| + | |||
| + | |||
| + | '''Läkemedel utanför förmånen''' | ||
| + | |||
| + | Det råder fri prissättning för läkemedel som inte omfattas av [[läkemedelsförmånen]]. Det innebär att [[Läkemedelsindustri|läkemedelsföretaget]] sätter det pris de önskar och att apoteksföretaget lägger på en marginal i relation till inköpspriset. Det får till följd att läkemedlet kan ha olika pris på olika apotek. | ||
| + | I det fall då det är ett läkemedel som inte omfattas av läkemedelsförmånen kan sjukvården/regionen välja att subventionera läkemedlet utanför högkostnadsskyddet för att stödja behandling. | ||
| + | |||
| + | Vanligaste skälen till att ett läkemedel inte omfattas av läkemedelsförmånen | ||
| + | * Läkemedelsföretaget har inte ansökt om läkemedelsförmån, vilket kan bero på att läkemedlet sällan skrivs på recept utan framför allt används på sjukhus eller för egenvård. Det kan också bero på att läkemedelsföretaget räknar med att få en tillräcklig försäljning utan förmån och därmed kan sätta priset själv | ||
| + | * [[Myndigheter|TLV]] har fattat beslut om att läkemedlet inte ska omfattas av läkemedelsförmånen alternativt uteslutas från läkemedelsförmånen. Detta sker oftast när TLV anser att priset är för högt. | ||
| + | * TLV har efterfrågat prissänkning som läkemedelsföretaget inte vill följa och därmed tas läkemedlet ur förmånen. | ||
| + | |||
'''Receptfria läkemedel''' | '''Receptfria läkemedel''' | ||
| + | |||
| + | Prissättningen på [[receptfria läkemedel]] är fri såväl vad gäller apotekens inköpspriser som den marginal apoteken väljer att tillämpa. Läkemedlen betalas i sin helhet av kunden om inte dessa förskrivits av läkare, vilket kan ske i vissa fall. På marknaden konkurrerar även andra försäljningsställen som livsmedelsbutiker och bensinstationer med apotek om försäljningen av ett visst sortiment av vissa receptfria läkemedel. Vissa receptfria läkemedel får dock säljas enbart på apotek och det är Läkemedelsverket som avgör vilka läkemedel som får säljas även i annan handel. | ||
| + | |||
'''Läkemedel inom sjukvården''' | '''Läkemedel inom sjukvården''' | ||
| − | + | Läkemedel inom slutenvården och som ges till inneliggande patienter upphandlas av regionerna som är sjukvårdshuvudmän. Priserna sätts alltså efter upphandling. Läkemedel till primärvården och tandläkare beställs eller rekvireras från apoteken, s.k. öppenvårdsrekvisition och då tillämpas de av TLV fastställda priserna. Sveriges kommuner och regioner har även ingått s.k. sidoöverenskommelser med läkemedelsbolag rörande återbäring eller rabatt på fastställda priser för förskrivna läkemedel som expedieras av apoteken. Det är ofta fråga om läkemedel med stora kostnader för samhället eller dyra, nya läkemedel där volymen är svår att förutse såsom olika cancerläkemedel. | |
| − | + | ||
| − | + | [[Läkemedel_och_apotek_i_Sverige|Tillbaka till Startsidan]] | |
Nuvarande version från 22 juni 2021 kl. 14.17
Det absoluta flertalet receptbelagda läkemedel subventioneras av det offentliga genom den s.k. läkemedelsförmånen men bekostas även av den enskilde genom egenavgifter. Totalt uppgår egenfinansieringen till cirka 20 procent medan det offentliga svarar för cirka 80 procent. Det finns ett högkostnadsskydd som innebär att kostnaden för den enskilde begränsas. Eftersom det är fråga om s.k. tredjepartsfinansiering, dvs. finansiering av en annan part än förskrivande läkare och patient, är prissättningen reglerad för att begränsa kostnadsutvecklingen. Vissa receptbelagda läkemedel omfattas dock inte av läkemedelsförmånen och för dessa är prissättningen fri liksom för receptfria läkemedel som i sin helhet betalas av kunden.
Receptbelagda läkemedel inom förmånen
För patentskyddade läkemedel inom förmånen tillämpar Sverige s.k. värdebaserad prissättning som följer av hälso- och sjukvårdens etiska plattform. Denna innehåller tre huvudprinciper; människovärde, behov av solidaritet och kostnadseffektivitet. Det är myndigheten TLV som efter ansökan från läkemedelsföretaget beslutar om läkemedlet ska ingå i läkemedelsförmånerna och till vilket pris. TLV accepterar ansökan om det begärda priset ligger under det maximala pris som samhället kan acceptera utifrån nämnda principer och effekt eller tillkommande nytta i förhållande till andra läkemedel. Subventionen kan vara generell eller begränsad till vissa terapier eller sjukdomstillstånd. För läkemedel utan patentskydd och där generisk konkurrens finns lämnar tillverkare prisbud om att bli månadens vara inom fastställda utbytesgrupper. Företaget med lägst pris vinner upphandlingen. Apoteken är skyldiga att byta till och expediera månadens vara om inte förskrivare, farmaceut eller den enskilde motsatt sig utbyte. I sistnämnda fall får patienten då betala mellanskillnaden mellan den valda produkten och månadens vara.
Läkemedel utanför förmånen
Det råder fri prissättning för läkemedel som inte omfattas av läkemedelsförmånen. Det innebär att läkemedelsföretaget sätter det pris de önskar och att apoteksföretaget lägger på en marginal i relation till inköpspriset. Det får till följd att läkemedlet kan ha olika pris på olika apotek. I det fall då det är ett läkemedel som inte omfattas av läkemedelsförmånen kan sjukvården/regionen välja att subventionera läkemedlet utanför högkostnadsskyddet för att stödja behandling.
Vanligaste skälen till att ett läkemedel inte omfattas av läkemedelsförmånen
- Läkemedelsföretaget har inte ansökt om läkemedelsförmån, vilket kan bero på att läkemedlet sällan skrivs på recept utan framför allt används på sjukhus eller för egenvård. Det kan också bero på att läkemedelsföretaget räknar med att få en tillräcklig försäljning utan förmån och därmed kan sätta priset själv
- TLV har fattat beslut om att läkemedlet inte ska omfattas av läkemedelsförmånen alternativt uteslutas från läkemedelsförmånen. Detta sker oftast när TLV anser att priset är för högt.
- TLV har efterfrågat prissänkning som läkemedelsföretaget inte vill följa och därmed tas läkemedlet ur förmånen.
Receptfria läkemedel
Prissättningen på receptfria läkemedel är fri såväl vad gäller apotekens inköpspriser som den marginal apoteken väljer att tillämpa. Läkemedlen betalas i sin helhet av kunden om inte dessa förskrivits av läkare, vilket kan ske i vissa fall. På marknaden konkurrerar även andra försäljningsställen som livsmedelsbutiker och bensinstationer med apotek om försäljningen av ett visst sortiment av vissa receptfria läkemedel. Vissa receptfria läkemedel får dock säljas enbart på apotek och det är Läkemedelsverket som avgör vilka läkemedel som får säljas även i annan handel.
Läkemedel inom sjukvården
Läkemedel inom slutenvården och som ges till inneliggande patienter upphandlas av regionerna som är sjukvårdshuvudmän. Priserna sätts alltså efter upphandling. Läkemedel till primärvården och tandläkare beställs eller rekvireras från apoteken, s.k. öppenvårdsrekvisition och då tillämpas de av TLV fastställda priserna. Sveriges kommuner och regioner har även ingått s.k. sidoöverenskommelser med läkemedelsbolag rörande återbäring eller rabatt på fastställda priser för förskrivna läkemedel som expedieras av apoteken. Det är ofta fråga om läkemedel med stora kostnader för samhället eller dyra, nya läkemedel där volymen är svår att förutse såsom olika cancerläkemedel.
