Olika typer av receptbelagda läkemedel

Läkemedel kan delas upp i olika grupper, bl.a. utifrån om de är receptbelagda eller receptfria. Men det går också att dela upp läkemedel utifrån hur de är godkända eller hur de importeras till Sverige. Ibland går dessa grupper in i varandra. Nedan finns en uppdelning som främst utgår från hur läkemedlet är godkänt. Detta är främst användbart när man pratar om receptbelagda läkemedel men det finns även receptfria läkemedel som är generiska läkemedel etc.

Patentskyddade läkemedel

När ett läkemedelsföretag forskar fram ett nytt läkemedel så ansöker de om patent för sitt läkemedel. Oftast är det flera olika patent som skyddar ett läkemedel. Både själva substansen, vad det används mot och beredningsformen (t.ex. en särskild sorts tablett eller inhalator) kan vara skyddade av ett patent. Under den tiden som det finns ett patent kan ingen annan sälja läkemedlet på den marknad där patentet gäller. När patentet gått ut kommer det i många fall andra tillverkare som marknadsför sin variant av läkemedlet men för vissa läkemedel är inte marknaden tillräckligt intressant för att det ska komma konkurrenter. De patentskyddade läkemedlen behöver alltid lämna in en fullständig dokumentation till läkemedelsmyndigheterna för att få ett godkännande för försäljning.

Originalläkemedel

Ett annat namn för de patentskyddade läkemedlen är originalläkemedel. Även efter att patentet har gått ut brukar man refererar till det läkemedlet som originalet till skillnad från de generiska läkemedlen eller kopiorna.

Generiska läkemedel

När ett läkemedel inte längre skyddas av sitt patent så kan andra tillverkare producera ett läkemedel med samma aktiva ämne och marknadsföra på den svenska marknaden. Dessa kallas för generiska läkemedel. Det kan finnas mindre skillnader mellan originalläkemedlet och de generiska läkemedlen och mellan olika generiska läkemedel. Det handlar om olika hjälpämnen i tabletterna och utseendet på tabletterna. I de flesta fall är dessa skillnader inte något som märks för en patient. I de fall där Läkemedelsverket bedömer att det inte finns några risker för en patient att byta mellan olika generiska läkemedel (eller mellan originalläkemedlet och generiska läkemedel) så klassas dessa som utbytbara läkemedel. Tillverkarna av generiska läkemedel behöver oftast inte lämna in riktigt samma dokumentation som originalläkemedlet eftersom det går att hänvisa till vissa av de studier som redan har gjort. Men generikaleverantören måste ändå visa att är så lika att det går att använda de tidigare studierna.

Parallellimporterade läkemedel

Läkemedel tillverkas oftast för en viss marknad som då vanligtvis är ett land. Detta eftersom märkning och bipacksedlar måste vara på det landets språk. Läkemedel har olika prissättning i olika länder vilket gör att det kan vara ett lägre pris på vissa läkemedel - främst de patentskyddade läkemedlen - i andra länder än i Sverige. Det är då möjligt för parallellimportörer att köpa upp läkemedel i dessa länder, packa om dem i svenska förpackningar, importera dessa till Sverige och sälja till ett lägre pris än vad det patentskyddade läkemedlet har. Dessa läkemedel kallas för parallellimporterade eller parallelldistribuerade läkemedel. Parallellimporterade läkemedel är samma läkemedel som det som producerats direkt för den svenska marknaden - bara ompackat i en annan förpackning. För att skilja mellan det som producerats direkt för den svenska marknaden brukar man kalla dessa för direktimporterade läkemedel.

Extemporeläkemedel

Ibland finns inte ett läkemedel marknadsfört som behövs för en viss patient. Det kan röra sig om ett särskilt behov hos en eller ett fåtal individer (t.ex. att det behövs ett läkemedel utan ett visst innehållsämne pga. allergi) eller att det inte finns någon kommersiell tillverkare på grund av att patientantalet är så pass litet. Det är möjligt för apotek att tillverka dessa efterfrågade läkemedel ex tempore (latin för efter stundens behov). De allra flesta extemporeläkemedel tillverkas av särskilda tillverkningsapotek och de andra apoteken beställer av dessa. Företaget APL är det tillverkningsapotek som tillverkar de allra flesta extemporeläkemedel som säljs på recept i Sverige och kan då snarare ses som en del av läkemedelsindustrin än som ett apotek. Vissa extemporeläkemedel har så hög efterfrågan att de tillverkas i större tillverkningssatser och lagerläggs i väntan på beställning. Dessa kallas för lagerberedningar. Om en lagerberedning uppnår en försäljning so överskrider 1000 förpackningar per år måste extemporeapoteket ansöka om rikslicens för läkemedlet hos läkemedelsverket. Läs mer om extemporeläkemedel hos APL.

Licensläkemedel

Ibland marknadsförs inte ett läkemedel i Sverige men det finns i ett annat land. Det kan bero på att patientunderlaget är för litet i Sverige eller att det finns olika behandlingstraditioner. Men det kan ändå finnas ett behov av läkemedlet i Sverige om det inte finns ett alternativ som passar en patient. Då kan ett apotek ansöka om en licens för att få sälja läkemedlet trots att det inte är godkänt på den Svenska marknaden. Till skillnad från godkända läkemedel är det inte tillverkaren eller importören som ansöker om att få sälja läkemedlet utan apoteket. Apoteket måste också betala en avgift för licensansökan. En licens kan gälla för en enskild patient eller när det gäller för behandling av patienter på sjukhus så gäller licensen vanligtvis för hela kliniken. Efter att ett apotek fått licensansökan beviljad kan samtliga apotek i Sverige expediera recept på licensläkemedlet. Apoteken kan se vilka licenser som finns beviljade och hur stor mängd som får säljas på varje licens i en nationell databas som finns hos Läkemedelsverket. Licensläkemedel kan också användas i vissa fall när ett läkemedel är restnoterat, dvs inte finns i lager hos tillverkaren. Då kan apoteken genom att erbjuda licensläkemedel där läkemedlet kommer från ett annat land lösa situationen.